How on earth can the Swedish Minister of Trade on visit in Tokyo be seen and heard all over the world, with simultaneous translation into Japanese? Of course there is a lot of complex technology being used. But also some smart planning and cheap tricks. Here is part of the story behind an interesting case

The Tokyo branch of INVEST SWEDEN assist Japanese companies who are considering a new establishment or an expansion of its business in Sweden, or in the Northern Europe Market with Sweden as a base. Invest Sweden organize many interesting seminars, of which some take place at the Swedish Embassy in Tokyo.

In September 2011 Johan Ronnestam visited Japan, including the Swedish Embassy (as evident on for example Flickr). There he met Martin Koos (@mkoos), who wanted to improve the way he was livestreaming different seminars. So, via e-mail Johan on the spot introduced me to Martin.

Least to say Martin Koos is on a very limited budget for this kind of activites. Early in the fall of 2011 we discussed different possibilities over e-mail and Skype. It’s kind of cool to have a breakfast table video conference at home with the Swedish embassy in Tokyo :). More recently, as January 2012 was coming to its end, Martin contacted me again for some last minute questions. He had purchased a new powerful laptop, a camera, and some other gear. The question now was how to put all this together, with a decent aestethical appeal and powerpoint integration.

Invest Sweden wanted to premiere their new livestreaming style today, during the SymbioCity Seminar at Swedish Embassy. Among the speakers were Sweden’s Minister for Trade Ewa Björling who visits Japan to showcase Swedish solutions for sustainable cities, along with Swedish food and music.

I recommended Martin which version of VidBlaster to use, and to purchase some additional devices and cables that would allow him to integrate the screen projections into the live stream. As the seminar was being translated into Japanese, he was simply going to connect one of the wireless translation receivers to his production laptop. I warned Martin that because such receivers are typically mono channel devices, he might be sending audio in only one of the channels. A mono to stereo adapter could fix that.

Last Friday, while commuting to work early in the morning, I got an e-mail from Martin which started: ”Good morning, I am in Akihabara and have found everything except the audio adapter. Please advice…”. We connected over Skype and I tried to describe how he instead could connect a few common cables. But it was hard to explain orally. While entering the store of Lindqvist Radio TV (where I was purchasing some cards for another customer of Westreamu), I borrowed pen and paper to make a drawing. When done I grabbed my mobile, took a picture, and e-mailed it to Martin. That did the trick! But a little bit later I realised that the Edirol M-10MX mixer would be better solution. And of course Martin immediately found one at Akihabara.

Today was the big day, and it all went very well, as you can see here in the embedded version of the archived livecast from the SymbioCity seminar.

All in all I am deeply impressed by how Martin Koos managed to put all this together. If you have ever been close to putting up a multiple camera live production with graphics and web integration, you know how complicated it is. As far as I can tell everything went the way it was supposed to go.

I am as I am, so I had to find something to improve. And I did, although not much (while realizing I have done the same mistakes myself ;)

Here are two pieces of general advice, stemming from Martin’s inspiring work in Tokyo:

1. Specify the time zone. When you livestream you potentially reach a global audience. Tokyo is 8 hours ahead of Stockholm. Therefore, announcements and information about times (e.g. an overlay stating ”Seminar will continue at 16.00″) needs a longitudinal reference (e.g. ”… at 16.00 JST”). For more info about local times, see for example Timeanddate.com.
2. Alwas consider the post live linking. Martin chose to set up a live page at http://www.investsweden.se/live. A good choice (for a discussion about that, and alternatives, see Samla er webbtv på en sida (in Swedish). Their live page is mainly in Japanese, with the schedule spelled out in English too. I wanted to link to that schedule, as it also specifies speaker names and the contents of the presentations. Unfortunately that url (http://www.investsweden.se/live#english) will most likely lead to something else next time Invest Sweden goes live. Therefore, always prepare for some kind of documentation page, with a unique url.

Självklart har vi hyrt samma hus på S:t Nikolaigatan i Visby, där vi förra året sände både Studio S:t Nikolai och Skollyftet Live. Vi hoppas kunna upprepa båda succéerna, dock eventuellt på annan plats. Vi undersöker saken och återkommer med mer info.

I afton klockan 20 sänder TV4 den femte upplagan av Svenska hjältar-galan, från Cirkus i Stockholm. I Örebro finns flera tolkar som kommer att livetolka hela sändningen till teckenspråk. Den tecknade sändningen kan ses direkt i tv4Play efter bara några sekunders fördröjning.

Även kvällens liveteckning, som kan ses via tv4.se/tv4tolken, är ett pilotförsök ”under radarn” för att se hur tekniken fungerar. Men det är naturligtvis fullt möjligt för alla som vill att titta och tycka. Det senare gärna på facebooksidan TV4-tolken.

För ett par dagar sedan tog TV4 det första steget med att använda den teknik som Westreamu utvecklat för teckenspråkstolkning per distans. Då handlade det om det avslutande avsnittet av årets ”Bonde söker fru”. Tolkningen utfördes i Örebro cirka fem timmar innan inspelningen publicerades.

I kväll är det dock liveteckning som gäller. På Tolkcentralen i Örebro plockar dom in Svenska hjältar-galan direkt från den digitala marksändningen. I realtid mixas teckenspråkstolkarna in i bild med programvaran VidBlaster. Resultatet streamas rätt in i tv4Plays server för vidare distribution till tittarna.

Man skulle kunna säga att allt hänger på en skör tråd, eller rättare sagt antennkabel (se bild). Mottagningen inne i studion var så dålig, så fastighetsskötaren fick i all hast sätta up en nödantenn på utsidan av huset där Tolkcentralen i Örebro finns.

En speciell detalj är att även reklamen kommer att teckenspråkstolkas. Man kan tycka vad man vill om reklam, men det är ett centralt fenomen i vår moderna kultur. Därför är det viktigt att även teckenspråkiga får insyn i vad talspråksreklamen säger, gör och rör om i.

Den teknik vi utvecklat finns beskriven i vår lab-avdelning som projektet ”Remote signing” (finansierat av PTS, med Tolkcentralen i Örebro som utvecklingspartner). Utvecklingsbloggen hos TV4 har också publicerat ett kort inlägg om försöket.

[Uppdaterat 16:40, med tillägg om antennkabel och länk till Örebro Tolkcentral, VidBlaster samt http.tv4.se]

I kväll inleder TV4 en pilotverksamhet genom att tolka ett urval TV-produktioner med den banbrytande teknik som Westreamu utvecklat för teckenspråkstolkning per distans. I planerna ingår bland annat att också tolka Jul med Ernst, samt att dessutom liveteckna direktsändningen av Svenska Hjältar nu på fredag.

Först ut i den inledande provrundan är bröllopsfinalen av Bonde söker fru som sänds i kväll klockan 20.00 i TV4:s ordinarie kanalutbud. Cirka 20:40 kommer den teckenspråkstolkade versionen av programmet vara tillgänglig i tv4Play. Alltså något senare av reklamtekniska skäl. Själva tolkningen är denna gång gjord tidigare under dagen på Tolkcentralen i Örebro.

För mer information om TV4:s pilotförsök, se http://tv4.se/tv4tolken. Du kan också tycka till, och påverka utvecklingen på TV4-tolkens Facebooksida.

Det var lite speciellt eftersom jag själv levererade en Pecha. Det gick bra, mycket tack vare Viktor Edman, Erik Thunholm och Saga Glauser som skötte själva sändningen, vars grafik formats av Johan Rothoff Andersson på Roothof.

Kan du inte se videofilmerna nedan så borde det fungera bättre i albument blmon på Westreamus Vimeokonto.

Nu kan även döva och hörselskadade ta del av ungas idéer på TEDxYouth@Göteborg. Den ökade tillgängligheten skapas med ny svensk teknik utvecklad av Westreamu AB, sponsras av aveProduktion och Tolkcentralen i Örebro ställer upp med sin studio för distanstolkning. Även temat och talarens karaktär tas med i tolkningen, så kallad karaktärstolkning.

TEDxYouthDay är ett globalt event, och fristående föreläsningar anordnas samtidigt i fler än 50 länder. Sändningen från Göteborg söndagen den 20 november mellan klockan 11 och 16 är den enda som teckentolkas. Alla kan följa eventet, med eller utan teckenspråk, via http://www.gp.se och www.tedxgoteborg.com.

Rent tekniskt går det till så att livesändningen från TEDxGöteborg visas för karaktärstolkarna Helena Wästborn och Ulf Liljenbäck som befinner sig i Örebro – Europas teckenspråkshuvudstad. Deras översättning mixas i realtid med Göteborgssändningen och livesänds direkt i en separat livekanal. Den bakomliggande tekniken finns utförligt beskrivet på engelska via länken westreamu.se/lab/remote-signing.

– Redan i Monterrey 1995 hänfördes jag av alla fantastiska TED-talks. Nu, tack vare TEDxYouth och TEDxGöteborg, är det all världens ungdomars tur. Det känns grymt bra att få bidra till en ökad tillgänglighet när deras goda idéer sprids. Och att tekniken är öppen, så att alla som vill kan sända för döva- och hörselskadade, säger Richard Gatarski på Westreamu AB som har designat tekniken för distanstolkning av livesändningar.

Carl Ternstedt, en av arrangörerna för TEDxYouth@Göteborg:

– Livetolkningen är ett stort steg i vår strävan att sprida värdefulla idéer och kunskap till så många som möjligt. Nu kan vi inkludera både döva och hörselskadade i samtalet, vilket vi är otroligt glada för.

Jan Sparby på aveProduktion:

– Vi ser en utmaning i att karaktärstolka vassa idéer ´worth spreading´. Att få bidra till att den teckenspråkiga målgruppen kan ta del av TEDxYouth tycker vi känns som en förmån. Vårt uppdrag innebär inte endast att översätta utan även att plocka fram karaktären hos alla som intar scenen – det ger definitivt ett mervärde. Cred till TEDxGöteborg som öppnar upp för tillgängligheten!

Johnny Kristensen, enhetschef på Tolkcentralen i Örebro:

– Det är fantastiskt roligt att få vara med och visa en världsnyhet. Nu kan teckenspråkiga ta del av allt direktsänt och filmat material på internet. Från TEDxGöteborg, SVT, Al Jazeera – ja hela världen. Detta med en teknik som gör det enkelt och framförallt prisvärt. Vi gör idag upp emot 200 000 tolkningar per år via video. Den prisvärda studio vi utvecklat tillsammans med Westreamu lär spä på den siffran rejält.

Var: www.tedxgoteborg.com (från Hotell 11, Teater 1, Göteborg)

När: 20 november, kl. 10–16

Kontakt: Richard Gatarski, richard.gatarski@westreamu.se, +4670-8802627, Twitter: @RichardGatarski

Pressinformation från TEDxGöteborg via myNewsDesk

Mer information hittar du på vår sida Jobba hos oss.

Just idag lanseras StartupJobb.se, ”en sajt som matchar ihop människor som vill jobba i en startup och startups som söker duktiga männsikor och nya talanger”. Självklart går vi mer där och ser vad det ger.

I slutet av sommaren 2011 skrev jag om Powerpoint i (livesänd) webbtv. Där tog jag bland annat upp skillnaden mellan upplösning på datorprojektorer och webbvideospelare, samt hur producenten i sändningen kan mixa kamerabilder med materialet från föreläsarens presentation.

Bilden till vänster illustrerar hur vi, när det passar , brukar mixa in föreläsaren bredvid dennes bilder. I det här fallet är det Björn Hagström som föreläser på Offentliga Rummet 2011. Notera att eftersom Björn står till vänster om duken, så har vi lagt hans bilder till höger. Så när han vänder sig mot duken, tittar han åt rätt håll även i sändningen.

Har du inte sett inlägget om powerpointbilder och livesändningar rekommenderar jag att du börjar med en titt där. Om du är inblandad i produktionen av själva livesändningen så kan du också ha nytta av Tio beta-tips när du streamar livesänd video.

Tipsen här är sammanställda framförallt för dig som föreläser på ett traditionellt seminarium som livestreamas från en möteslokal med projektionsduk och publik på plats. Men förhoppningsvis är tipsen värdefulla även vid andra onlinemöten, som till exempel webinarier (jmfr webinar) och videokonferenser (jmfr video conferencing)

1. Stäm av med sändningsproducenten

Det kan verka vara egotrippat att vi som producerar livesändningar sätter kontakten med oss som första tips. Men det är som regel så att du måste, precis som vid alla möten, ta reda på de tekniska förutsättningarna. I de fall att den som arrangerar mötet inte gett dig tillräcklig information om det som rör själva livesändningen, då bör du kolla med sändningsproducenten. Helst i god tid innan, och allra senast så fort du kommer till mötesanläggningen.

Det du bör stämma av är i princip dom saker som resten av tipsen handlar om. Framförallt hur det blir med mikrofoner, kameror, ditt eventuella presentationsmaterial och hur du rör dig på scenen.

Naturligtvis ska du i din tur tala om för producenten hur du vill ha det, och vad du vill åstadkomma såväl i lokalen som på webben.

2. Se till att allt ljud går in i mikrofoner

Måhända är det en naturlag att många vuxna som utsätts för en mikrofon tror sig höras utan hjälpmedel. Sant, en del har fantastiska röster som hörs mitt i landningstrafiken på en flygplats. Men inte ens deras kraftiga stämmor räcker när åhörarna är några kilometer bort. En livesändning betyder att du skall höras ovanligt långt bort. Och då krävs det minst en mikrofon. Dessutom kan du spara på dina stämband, skönt vid långa dagar i bullriga miljöer.

Jag skall inte gå in på mikrofonteknik i detalj, det är en hel vetenskap i sig. Det räcker med att du känner till det mest grundläggande. Försök att allt ha mikrofonen på samma avstånd från din mun. Handmikar bör hållas väldigt nära munnen, men du behöver inte pussa den som TV-Idolerna gör. Så kallade slipsmikrofoner skall sitta på mitten av bröstpartiet, inte på sidan av urringningen/kragen för då blir det väldigt olika avstånd när du vrider huvudet åt höger respektive vänster. Kolla också att mikrofonen inte skrapar emot kläder eller hår när du rör på dig. Headsetmikar skall vara vid sidan av munnen för att undvika puffljud och väsningar från näsan. Om headmiken sitter alltför löst bakom örat, säkra med lite hudfärgad tejp på kinden. Vanligt kontorstejp funkar också, även om det inte blir så snyggt.

Om mikrofonljudet också går ut i lokalen brukar de närvarande uppmärksamma om ljudet inte hörs. Men ibland så tar vissa, eller alla, mikrofoner bara upp det ljud som sänds live. Då är det upp till sändningsproducenten att se till att ljudet alltid är med på en lagom nivå. När publiken ställer frågor, vänta på att en mikrofon hinner fram till frågeställaren. Och repetera gärna frågan så blir du säker på att alla, även tittarna, hört.

3. Säg hej till kameran

En annan vetenskap handlar handlar om och när man skall titta direkt in i kameran. Du behöver inte vara medietränad, det räcker med ditt sunda förnuft. Det är aldrig fel att då och då rikta sig direkt till kameran, dvs tittarna. Då förstår dom att du också bryr dig om nätpubliken. Av samma anledning kan du vid lämpliga tillfällen direkt adressera tittarna med det du säger.

I de fall det finns flera kameror på plats uppstår naturligtvis frågan, vilken kamera är på? I traditionella TV-sändningar brukar producenten tända en ”tally light” på den kamera som för tillfället sänder, det vill säga ligger ute. Eftersom webbtv-sändningar än så länge brukar sakna sådana lampor får du chansa. Ibland kan du genom ögonkontakt med producenten/fotografen få en känsla för vilken kamera som gäller.

4. Stå eller gå

Måhända är det en dröm för en uttråkad fotograf att ha en föreläsare som står blick still bakom en talarstol och mal på i timmar. Då kan den som sköter kameran helt enkelt fokusera zoom och skärpa på ditt ansikte/kropp och slappa av. Men, det är sällan inspirerande för vare sig publiken på plats eller tittarna på nätet. Var inte rädd för att röra på dig, om inte sändningsproducenten gett dig goda skäl att stanna på ett ställe. Till exempel på grund av ljussättningen.

Om du pratar ofta till dina föreläsningsbilder, speciellt under längre stunder, är det dock bra att tänka på en sak. Den har att göra med hur producenten mixar in dina bilder i videon. I de fall dina bilder kombineras med en kamera inzoomad på din kropp/ansikte bör du undvika att röra dig alltför mycket i sidled. Då minimeras risken att du så att säga går ur bild. Naturligtvis är det inte lätt att veta var, när och hur detta gäller. Det är bland annat därför du skall stämma av med producenten innan sändningen börjar. Om dina bilder och du ska visas samtidigt i sändningen, då bör sändningsproducenten tala om för dig ifall du helst skall hålla dig på en viss sida av duken.

5. Anpassa ditt presentationsmaterial

Som föreläsare är du säkert medveten om upphovsrätten. Dels när det gäller ditt personliga framträdande och det material du skapat. Jag antar att du kommit överens med arrangören om att din föreläsning livesänds, och kanske spelas in för senare visning on demand. Dels gäller det det material du visar som eventuellt har andra upphovsmän än dig själv. Även här antar jag att du har rätt att visa det material du presenterar. Att det sänds live spelar mindre roll (såvida du inte specifikt köpt rätten att bara få visa materialet för en begränsad grupp).

Även om den grundläggande lagstiftningen inom området av många inte anses vara ikapp med nya tekniska behov och möjligheter, så är det fullt möjligt att utan krångel låta sig livesändas. Till god hjälp finns rättighetslösningen Creative Commons.

Än så långe är bildkvalitén på din datorskärm/projektor mycket högre än den som används vid livesänd webbtv. Ett riktmärke just nu (oktober 2011) är att livesändningar är i spannet från 320×240 (320×180 för bredbild) till 640×480 pixlar (800×450 för bredbild). Försök alltså skapa dina presentationsbilder så att dom blir läsbara vid lägre upplösningar. Undvik text med liten grad (små typsnitt) och smala streck. Stillbilden ovan från Björn Hagströms föreläsning visas här i blogginlägget i 320×180 pixlar (klicka på den för att se originalstorleken 864×480).

Enligt min erfarenhet är tyvärr en klar majoritet av Sveriges mötesanläggningar otroligt dåligt ljussatta. Tack och lov är allt fler datorprojektorer ljusstarka, men att den som föreläser behöver ljus för att synas har man sällan tänkt på. Och många mindre mötesrum har vare sig plats, eller budget, för en vettig ljusrigg. Det innebär att till och med dyra proffskameror ibland har svårt att ha projektionsduken och den som föreläser i bild samtidigt.

Ett sätt att hantera den problematiken är att ge sina bilder en mörk bakgrund, i stället för vit. Ett annat sätt är naturligtvis att själv hålla sig i (strålkastar)ljuset om sådant finns. Samt om det finns plats, alltid stå en bit vid sidan duken så att fotografen slipper få med duken i bild.

Andra producenter brukar ibland lägga en liten videobild på den som föreläser ovanpå dennes föreläsningsbilder. Denna metod (nummer 3 av de 5 sätten) innebär att en bit av dina bilder inte syns. Alltså kan det vara bra att i så fall lämna ett hörn fritt för denna videoruta, gärna på samma sida om duken som du planerar att stå när du håller din presentation. Bilden här intill är en bearbetning för att visa hur det kan se ut.

6. Peka med musen eller munnen

När du vill rikta uppmärksamheten på en del av den bild du för tillfället visar, tänk då på att din pekning kanske inte syns i sändningen. Det blir allt vanligare att producenten helt enkelt fångar dina bilder direkt från din dator, alltså inte genom att filma av duken. Om du då pekar med en pekpinne eller laserpekare, så syns det inte över huvud taget.

I stället kan du peka med musen, om du har en sådan. Det finns fjärrkontroller för presentationer som också har en funktion för muspekning. Som ett alternativ, och gärna komplement, kan du också muntligen förtydliga vad du pratar om. Till exempel ”som vi ser här i det övre högra hörnet vid den lilla fågeln”.

7. Undvik bli en del av duken

Apropå pekning, rätt ofta är det möjligt att helt enkelt peka med hela handen rätt in bilden du visar. Det gäller när duken hänger såpass lågt att du kan använda kroppen som pekpinne. Tänk då på att i så fall måste sändningsproducenten filma duken. Och som vi noterade ovan innebär ofta detta att duken blir överexponerad och du underexponerad. Dessutom ser det väldigt fult ut i bild.

Det händer alltså att föreläsare, ibland omedvetande om detta, blir stående framför duken på ett sätt så att projektorn lyser på hela eller delar av kroppen. Det kanske bara är lite irriterande för delar av den lokala publiken. Några kanske stör sig på att de inte kan se det som borde synas på duken. Men framförallt är mitt intryck är att det ser fruktansvärt illa ut i sändningen. Så håll dig helst borta från projektorljuset.

8. Berätta gärna om det du visar

Vanligen tjänar alla på att du åtminstone med några ord nämner vad det är du visar. Det gäller oavsett om förevisar ett fysiskt föremål, en tabell, ett fotografi, eller en video. För blinda och synskadade är detta naturligtvis en nödvändighet, såvida dom inte har en syntolk att tillgå. Även om det finns syntolkar är det faktiskt så att väldigt många seende tittare bara lyssnar. Så är definitivt fallet för dom som väljer att ladda ner föreläsningen som enbart en ljudfil.

Förhoppningsvis lämnar du någon slags dokumentation efter dig. Kanske föreläsningsbilderna i form av filer eller publicerade på presentationsdelningstjänster, som till exempel Slideshare. Om du gör det, se då till att berätta om var dokumentationen finns, så vet dom som inte var med på plats hur dom skall göra för att få reda på mer om det du föreläste om. Och om du publicerat något på webben innan din föreläsning, jag då kan ju nätpubliken direkt ladda ner det dom vill ha.

9. Tänk på nätpubliken

Även i Sverige har det börjat arrangeras seminarier där livetittarnas engagemang och interaktion är en viktigt del av mötet. Man pratar ibland om ”bakkanaler”, alltså konversationskanaler bakom scenen. Eller egentligen i ”internetmolnet” runt det fysiska mötesrummet.

I dom här bakkanalerna deltar både publiken på plats och dom som tittar via webben. Det kan vara frågan om twittrande, facebookchattande, ja till och med meta-livesändningar. Bakkanalerna kan vara förberedda av mötesarrangören, eller uppstå spontant bland tittarna.

Precis som en föreläsare kan bjuda in till frågor under eller efter en traditionell föreläsning, kan du göra motsvarande med nätpubliken. Då måste det naturligtvis finnas ett sätt för dig att från nätet fånga upp de frågor som ställs, och kommentarer som fälls. Få föreläsare kan hålla en engagerande presentation samtidigt som dom håller koll på bakkanalerna. Alltså krävs det som regel hjälp från en eller flera nätmoderatorer.

Efter din föreläsning kan du som regel söka upp vad nätpubliken sa och gjorde. Det är ett ypperligt tillfälle att i lugn och ro svara på frågor, komma med förtydliganden och egna reflektioner.

10. Lär med och av andra liveföreläsare

Det går alltid att göra bättre. Kanske gör du ett misstag som andra föreläsare kan undvika bara du berättar det för dom. Eller så har du hittat på ett fantastiskt knep som du gärna delar med dig av.  Det finns säkert fler och bättre tips än dom jag tog upp här.

Hör gärna av dig! Med frågor, idéer, erfarenheter och andra kommentarer. Häng på, utveckla föreläsningskonsten i livesändningssammanhang.

[Uppdatering: Den textade, respektive teckenspråkstolkade, sändningen finns att se on demand i Regeringskansliets filmarkiv under rubriken Presentationen av It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Dock lite knepigt att plocka fram, men dom finns bakom spelakontrollens "pilnedåtknapp" för fler filmer/funktioner.]

Idag den 6 oktober 2011 lanserar it- och energiminister Anna-Karin Hatt en sammanhållande strategi för it-politiken, den så kallade Digitala Agendan. Lanseringen äger rum på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangemanget börjar med en presskonferens klockan 13.30, och livesänds på plats av Information Rosenbads inhyrda produktionsbolag. Den sändningen kan ses på Regeringen.se/digitalagenda.

Under eftermiddagen mellan 14.30 och 17.30 genomförs ett seminarium med rubriken ”IT i människans tjänst” (program i pdf). Westreamu AB har fått uppdraget att göra den livesändningen mer tillgänglig för döva och hörselskadade. Alltså kan man se med livetextning på eventsidan Regeringen-text (http://bambuser.com/node/2100050) och med teckenspråkstolkning på eventsidan Regeringen-tecken (http://bambuser.com/node/2100064).

Såväl textningen som teckenspråkstolkningen utförs per distans. Två skrivtolkar sköter textningen, denna gång från Westreamus kontor i Tullhus 3 på Skeppsbron i Stockholm. Två teckenspråkstolkar arbetar parallellt i en studio på Tolkcentralen i Örebro.

Det blir också första gången som Westreamu per distans fångar en videoström producerat av ett annat produktionsbolag. Näringsdepartementet kommer efteråt att publicera inspelningarna för de som efteråt vill titta ”on demand”.

En sådan sak gäller Bambuser, en livestreamingtjänst som många svenskar använder för sina sändningar. Normalt bäddar man då med en kod (embedkod) in sin kanals ”bambuserspelare” på sin webbplats. Vill du dessutom vara säker på att mobila tittare skall kunna följa sändningen, då bör du också länka till din kanals [uppdatering: OBS kanalen, inte sändningen] mobilversion. Mer om varför sist i det här inlägget, men så här kan det se ut:

Du kan också se sändningen i din mobil på http://bambuser.com/m/channel/westreamu

Det finns ingen helt plattformsoberoende teknik. I stället erbjuder marknaden många olika lösningar för livesändningar. MobiZoft beskriver på ett utförligt sätt de tekniska utmaningarna i sin rapport ”Om mobil-TV”.

Den idag vanligaste tekniken för livestreaming bygger på Flash. Dess största plattformsbegränsning är att stöd för Flash helt saknas i iOS (iPhone/iPad) och många mobiltelefoner. Dock fungerar det som regel i Android 2.1 och senare, men det beror på hur apparattillverkaren implementerat Android, medföljande webbläsare och appar.

Det finns i huvudsak två strategier för att bli så plattformsoberoende som möjligt. Dels kan man utnyttja en streamingleverantör som kodar om till de alla plattformar som skall stödjas. Dels kan man säkerställa att tittarna kan ladda ner insticksprogram/appar som tar emot det man sänder. Under utveckling är också HTML 5, som bland vissa bedömare skall lösa detta med plattformsberoende. Än så länge är det dock ingenting som lär ske de närmaste åren.

I praktiken innebär denna flora (eller djungel) att man i varje enskilt skall får väga för- och nackdelar mot varandra. Och naturligtvis ta hänsyn till kostnaden, för såväl tittare som den som sänder.

Än så länge väljer våra uppdragsgivare oftast att sända via Bambuser, som huvudsakligen baseras på Flash. Men Bambuser har redan idag gott stöd för flera plattformar, och levererar automatiskt rätt videoformat till tex en iPad. Det innebär att majoriteten av alla mobila internetsurfaren kan titta på livesändningen utan att behöva installera några tillägg. Dock kan brukar Bambusers mobilanpassade videoström vara av något sämre upplösning än den vi sänder i.

Tyvärr så fungerar i nuläget inte Bambusers automatiska igenkänning i den inbäddningskod som man publicerar på sin sida för webbtv-, live-, play eller vad man nu vill kalla den (se vidare Samla er webbtv på en sida). Så tills vidare bör man alltså komplettera bambuserspelaren som visar live, med en länk till kanalens mobilversion (”/m” efter bambuser.com).

Varje sändningsavsnitt, och senare dess arkivversion, får hos Bambuser en egen unik webbadress (tex http://bambuser.com/v/1972126) . När besökaren kommer till den sidan så anpassas videoströmmen automatiskt till webbläsaren. Med andra ord fungerar det då relativt plattformsanpassat. Även här kan det dock vara så att mobilversionen av videon visas i en lägre upplösning.

Uppdatering 2011-09-30: Det är viktigt att sprida bambuserkanalens (mobila) webbadress, den som slutar med …channel/kanalnamn. Om sändningen av ngn anlendning avbryts om än så bara för någon sekund (vilket ofta händer), så skapas det nämligen en ny unik webbadress för både liveström (ex http://bambuser.com/channel/kanalmnamn/broadcast/2008230) och arkivvideo (ex http://bambuser.com/v/2008230). Risken är alltså stor att intresserade livetittare hamnar i ett tidigare sänt avsnitt, i stället för själva livesändningen.

Uppdatering 2011-09-30: Använder du andra streamingtjänster som Livestream, Ustream, Justin.tv, Qbrick, etc så är det andra saker att tänka på. Men även hos dom går det att trixa till lösningar som fungerar för flertalet mobila plattformar.

Uppdatering 2011-11-16: Bambuser har sedan några veckor erbjudit en ”mobilvänlig” embedkod som bygger på ”iframe”. Än så länge är den koden i beta, alltså inte garanterat funktionell. Vidare är det inte alla publiceringssystem som tillåter att man bäddar in ”iframekod”. Men kan du, och vågar (känns säkert tycker jag) du så har du en bra lösning där. Den koden visar rätt format för rätt videospelare, inklusive iPad/iPhone (om än i sämre upplösning). Se Bambusers Embed HTML-player (beta) för mer info.

Uppdatering 2012-01-10: La inledningsvis till en länk till MobiZofts rapport om mobil-tv.