Tio tips till föreläsare som vill lyckas i en livesändning

Vad ska man tänka på när man föreläser på ett event som sänds live? Förutom det som gäller presentationsteknik i allmänhet, så medför livesändningssituationen några saker som du som föreläsare bör känna till. Här listar jag 10 tips du kan använda för att lyckas göra tittare, publiken på plats och självaste sändningsproducenten riktigt glada.


I slutet av sommaren 2011 skrev jag om Powerpoint i (livesänd) webbtv. Där tog jag bland annat upp skillnaden mellan upplösning på datorprojektorer och webbvideospelare, samt hur producenten i sändningen kan mixa kamerabilder med materialet från föreläsarens presentation.

Bilden till vänster illustrerar hur vi, när det passar , brukar mixa in föreläsaren bredvid dennes bilder. I det här fallet är det Björn Hagström som föreläser på Offentliga Rummet 2011. Notera att eftersom Björn står till vänster om duken, så har vi lagt hans bilder till höger. Så när han vänder sig mot duken, tittar han åt rätt håll även i sändningen.

Har du inte sett inlägget om powerpointbilder och livesändningar rekommenderar jag att du börjar med en titt där. Om du är inblandad i produktionen av själva livesändningen så kan du också ha nytta av Tio beta-tips när du streamar livesänd video.

Tipsen här är sammanställda framförallt för dig som föreläser på ett traditionellt seminarium som livestreamas från en möteslokal med projektionsduk och publik på plats. Men förhoppningsvis är tipsen värdefulla även vid andra onlinemöten, som till exempel webinarier (jmfr webinar) och videokonferenser (jmfr video conferencing)

1. Stäm av med sändningsproducenten

Det kan verka vara egotrippat att vi som producerar livesändningar sätter kontakten med oss som första tips. Men det är som regel så att du måste, precis som vid alla möten, ta reda på de tekniska förutsättningarna. I de fall att den som arrangerar mötet inte gett dig tillräcklig information om det som rör själva livesändningen, då bör du kolla med sändningsproducenten. Helst i god tid innan, och allra senast så fort du kommer till mötesanläggningen.

Det du bör stämma av är i princip dom saker som resten av tipsen handlar om. Framförallt hur det blir med mikrofoner, kameror, ditt eventuella presentationsmaterial och hur du rör dig på scenen.

Naturligtvis ska du i din tur tala om för producenten hur du vill ha det, och vad du vill åstadkomma såväl i lokalen som på webben.

2. Se till att allt ljud går in i mikrofoner

Måhända är det en naturlag att många vuxna som utsätts för en mikrofon tror sig höras utan hjälpmedel. Sant, en del har fantastiska röster som hörs mitt i landningstrafiken på en flygplats. Men inte ens deras kraftiga stämmor räcker när åhörarna är några kilometer bort. En livesändning betyder att du skall höras ovanligt långt bort. Och då krävs det minst en mikrofon. Dessutom kan du spara på dina stämband, skönt vid långa dagar i bullriga miljöer.

Jag skall inte gå in på mikrofonteknik i detalj, det är en hel vetenskap i sig. Det räcker med att du känner till det mest grundläggande. Försök att allt ha mikrofonen på samma avstånd från din mun. Handmikar bör hållas väldigt nära munnen, men du behöver inte pussa den som TV-Idolerna gör. Så kallade slipsmikrofoner skall sitta på mitten av bröstpartiet, inte på sidan av urringningen/kragen för då blir det väldigt olika avstånd när du vrider huvudet åt höger respektive vänster. Kolla också att mikrofonen inte skrapar emot kläder eller hår när du rör på dig. Headsetmikar skall vara vid sidan av munnen för att undvika puffljud och väsningar från näsan. Om headmiken sitter alltför löst bakom örat, säkra med lite hudfärgad tejp på kinden. Vanligt kontorstejp funkar också, även om det inte blir så snyggt.

Om mikrofonljudet också går ut i lokalen brukar de närvarande uppmärksamma om ljudet inte hörs. Men ibland så tar vissa, eller alla, mikrofoner bara upp det ljud som sänds live. Då är det upp till sändningsproducenten att se till att ljudet alltid är med på en lagom nivå. När publiken ställer frågor, vänta på att en mikrofon hinner fram till frågeställaren. Och repetera gärna frågan så blir du säker på att alla, även tittarna, hört.

3. Agera till och med nätpubliken

En annan vetenskap handlar handlar om och när man skall titta direkt in i kameran. Du behöver inte vara medietränad, det räcker med ditt sunda förnuft. Det är aldrig fel att då och då rikta sig direkt till kameran, dvs tittarna. Då förstår dom att du också bryr dig om nätpubliken. Av samma anledning kan du vid lämpliga tillfällen direkt adressera tittarna med det du säger.

I de fall det finns flera kameror på plats uppstår naturligtvis frågan, vilken kamera är på? I traditionella TV-sändningar brukar producenten tända en “tally light” på den kamera som för tillfället sänder, det vill säga ligger ute. Eftersom webbtv-sändningar än så länge brukar sakna sådana lampor får du chansa. Ibland kan du genom ögonkontakt med producenten/fotografen få en känsla för vilken kamera som gäller.

Även i Sverige har det börjat arrangeras seminarier där livetittarnas engagemang och interaktion är en viktigt del av mötet. Man pratar ibland om “bakkanaler” (eng. back channel), alltså konversationskanaler bakom scenen. Eller egentligen i “internetmolnet” runt det fysiska mötesrummet.

I dom här bakkanalerna deltar både publiken på plats och dom som tittar via webben. Det kan vara frågan om twittrande, facebookchattande, ja till och med meta-livesändningar. Bakkanalerna kan vara förberedda av mötesarrangören, eller uppstå spontant bland tittarna.

Precis som en föreläsare kan bjuda in till frågor under eller efter en traditionell föreläsning, kan du göra motsvarande med nätpubliken. Då måste det naturligtvis finnas ett sätt för dig att från nätet fånga upp de frågor som ställs, och kommentarer som fälls. Få föreläsare kan hålla en engagerande presentation samtidigt som dom håller koll på bakkanalerna. Alltså krävs det som regel hjälp från en eller flera nätmoderatorer.

Efter din föreläsning kan du som regel söka upp vad nätpubliken sa och gjorde. Det är ett ypperligt tillfälle att i lugn och ro svara på frågor, komma med förtydliganden och egna reflektioner.

4. Stå eller gå

Måhända är det en dröm för en uttråkad fotograf att ha en föreläsare som står blick still bakom en talarstol och mal på i timmar. Då kan den som sköter kameran helt enkelt fokusera zoom och skärpa på ditt ansikte/kropp och slappa av. Men, det är sällan inspirerande för vare sig publiken på plats eller tittarna på nätet. Var inte rädd för att röra på dig, om inte sändningsproducenten gett dig goda skäl att stanna på ett ställe. Till exempel på grund av ljussättningen.

Om du pratar ofta till dina föreläsningsbilder, speciellt under längre stunder, är det dock bra att tänka på en sak. Den har att göra med hur producenten mixar in dina bilder i videon. I de fall dina bilder kombineras med en kamera inzoomad på din kropp/ansikte bör du undvika att röra dig alltför mycket i sidled. Då minimeras risken att du så att säga går ur bild. Naturligtvis är det inte lätt att veta var, när och hur detta gäller. Det är bland annat därför du skall stämma av med producenten innan sändningen börjar. Om dina bilder och du ska visas samtidigt i sändningen, då bör sändningsproducenten tala om för dig ifall du helst skall hålla dig på en viss sida av duken.

5. Anpassa ditt presentationsmaterial

Som föreläsare är du säkert medveten om upphovsrätten. Dels när det gäller ditt personliga framträdande och det material du skapat. Jag antar att du kommit överens med arrangören om att din föreläsning livesänds, och kanske spelas in för senare visning on demand. Dels gäller det det material du visar som eventuellt har andra upphovsmän än dig själv. Även här antar jag att du har rätt att visa det material du presenterar. Att det sänds live spelar mindre roll (såvida du inte specifikt köpt rätten att bara få visa materialet för en begränsad grupp).

Även om den grundläggande lagstiftningen inom området av många inte anses vara ikapp med nya tekniska behov och möjligheter, så är det fullt möjligt att utan krångel låta sig livesändas. Till god hjälp finns rättighetslösningen Creative Commons.

Än så långe är bildkvalitén på din datorskärm/projektor mycket högre än den som används vid livesänd webbtv. Ett riktmärke just nu [uppdaterat mars 2014] är att livesändningar är i spannet från 850×480 (SD) till 1280×720 (HD). Försök alltså skapa dina presentationsbilder så att dom blir läsbara vid lägre upplösningar. Undvik text med liten grad (små typsnitt) och smala streck. Stillbilden ovan från Björn Hagströms föreläsning visas här i blogginlägget i 320×180 pixlar (klicka på den för att se originalstorleken 864×480).

Enligt min erfarenhet är tyvärr en klar majoritet av Sveriges mötesanläggningar otroligt dåligt ljussatta. Tack och lov är allt fler datorprojektorer ljusstarka, men att den som föreläser behöver ljus för att synas har man sällan tänkt på. Och många mindre mötesrum har vare sig plats, eller budget, för en vettig ljusrigg. Det innebär att till och med dyra proffskameror ibland har svårt att ha projektionsduken och den som föreläser i bild samtidigt.

Ett sätt att hantera den problematiken är att ge sina bilder en mörk bakgrund, i stället för vit. Ett annat sätt är naturligtvis att själv hålla sig i (strålkastar)ljuset om sådant finns. Samt om det finns plats, alltid stå en bit vid sidan duken så att fotografen slipper få med duken i bild.

Andra producenter (alltså inte WestreamU) brukar ibland lägga en liten videobild på den som föreläser ovanpå dennes föreläsningsbilder. Denna metod (nummer 3 av de 5 sätten) innebär att en bit av dina bilder inte syns. Alltså kan det vara bra att i så fall lämna ett hörn fritt för denna videoruta, gärna på samma sida om duken som du planerar att stå när du håller din presentation. Bilden här intill är en bearbetning för att visa hur det kan se ut.

6. Peka med musen eller munnen

När du vill rikta uppmärksamheten på en del av den bild du för tillfället visar, tänk då på att din pekning kanske inte syns i sändningen. Det blir allt vanligare att producenten helt enkelt fångar dina bilder direkt från din dator, alltså inte genom att filma av duken. Om du då pekar med en pekpinne eller laserpekare, så syns det inte över huvud taget.

I stället kan du peka med musen, om du har en sådan. Det finns fjärrkontroller för presentationer som också har en funktion för muspekning. Som ett alternativ, och gärna komplement, kan du också muntligen förtydliga vad du pratar om. Till exempel “som vi ser här i det övre högra hörnet vid den lilla fågeln”.

7. Undvik bli en del av duken

Apropå pekning, rätt ofta är det möjligt att helt enkelt peka med hela handen rätt in bilden du visar. Det gäller när duken hänger såpass lågt att du kan använda kroppen som pekpinne. Tänk då på att i så fall måste sändningsproducenten filma duken. Och som vi noterade ovan innebär ofta detta att duken blir överexponerad och du underexponerad. Dessutom ser det väldigt fult ut i bild.

Det händer alltså att föreläsare, ibland omedvetande om detta, blir stående framför duken på ett sätt så att projektorn lyser på hela eller delar av kroppen. Det kanske bara är lite irriterande för delar av den lokala publiken. Några kanske stör sig på att de inte kan se det som borde synas på duken. Men framförallt är mitt intryck är att det ser fruktansvärt illa ut i sändningen. Så håll dig helst borta från projektorljuset.

8. Berätta gärna om det du visar

Vanligen tjänar alla på att du åtminstone med några ord nämner vad det är du visar. Det gäller oavsett om förevisar ett fysiskt föremål, en tabell, ett fotografi, eller en video. För blinda och synskadade är detta naturligtvis en nödvändighet, såvida dom inte har en syntolk att tillgå. Även om det finns syntolkar är det faktiskt så att väldigt många seende tittare bara lyssnar. Så är definitivt fallet för dom som väljer att ladda ner föreläsningen som enbart en ljudfil.

Förhoppningsvis lämnar du någon slags dokumentation efter dig. Kanske föreläsningsbilderna i form av filer eller publicerade på presentationsdelningstjänster, som till exempel Slideshare. Om du gör det, se då till att berätta om var dokumentationen finns, så vet dom som inte var med på plats hur dom skall göra för att få reda på mer om det du föreläste om. Och om du publicerat något på webben innan din föreläsning, jag då kan ju nätpubliken direkt ladda ner det dom vill ha.

9. Klä dig för kameran

Videokameror har en del tekniska begränsningar som bland annat innebär att visa kläder och färger inte blir så bra i bild. Mer utförliga Här sammanfattar jag några utstyrslar du helst skall undvika.

Helt i knallrött. Rött är en fantastisk uppmärksamhetsväckare, passar utmärkt när man vill synas på ett mingelparty eller liknande. Men den färgen blöder i kameran, dvs blandar sig lätt med intilliggande plagg.

Småmönstrat och smalt linjerade. Lätt förenklat kan man säga att den typen av mönster “krockar” med bildens upplösning och orsakar moirémönster. Inte så stort problem i en scarf eller slips, men kan störa rejält om det handlar om en hel skjorta eller blus.

10. Lär med och av andra liveföreläsare

Det går alltid att göra bättre. Kanske gör du ett misstag som andra föreläsare kan undvika bara du berättar det för dom. Eller så har du hittat på ett fantastiskt knep som du gärna delar med dig av. Det finns säkert fler och bättre tips än dom jag tog upp här.

Hör gärna av dig! Med frågor, idéer, erfarenheter och andra kommentarer. Häng på, utveckla föreläsningskonsten i livesändningssammanhang.

Uppdateringar:
2015-03-12 Rättade klädestipsen
2014-03-25 Flyttade in råd 9 (tänk på nätpubliken) till råd 3 och nytt råd 9 blev Klä dig för kameran.