01_Anders inledande presentation.mp4 – powered by Happy Scribe
undefined: Tack så mycket. Jag får också hälsar välkomna hit från vår sida och att det är så att det till och med är överanmält det här seminariet. Så det finns ett stort intresse.
undefined: Tack för att ni har kommit hit allihop och deltar i diskussionerna. Jag tänkte bara egentligen börja med att sätta in just det här eventet som vi har idag i ett lite större sammanhang och den sekvens av olika typer av aktiviteter som det här är en del av. De kvalitetssäkringssystem som vi har nu har vi haft i olika skepnader åtminstone sedan någon gång i början på 90-talet med lite olika fokus har det varit på program och på huvudområden eller på kvalitetssäkringssystem och bytt fokus
undefined: med jämna m ellanrum kan man säga att systemen har förändrats. I början på 2010-talet fick vi det systemet som ni säkert många har varit med där vi i princip koncentrerar oss på att genomföra utbildningsutvärderingar eller huvudområdenutvärderingar enbart på utbildningssidan. Det systemet fick ju så småningom som konsekvens att det blev en diskussion om Sverige kunde vara med i europeisk kvalitetssäkringsamarbete som vi känner till. Så småningom så hamnar Sverige som affiliate member i ?ENKA? istället för full member. Och 2014 när den här diskussionen så att säga var ganska intensiv så fattar regeringen beslut om att låta utreda ett nytt angreppssätt kan man säga. En helt ny, egentligen ideologisk bas, det vill säga för kvalitetssäkring av högre utbildning som var i fokus då. Den utredningen leddes av min företrädare Harriet Wallberg och presenterade så småningom och efter lite lite diskussioner och rundor mot både regering och riksdag.
undefined: Den utredningen är grunden för det systemet som vi har för utbildningsidan. Vi hade ett system strax innan som egentligen innehöll eller hade fokus på utbildnings utvärderingar så fick vi ett lite mer omfattande tankegods kan man väl säga kring hur kvalitetssäkringsystemet ska se ut, och också hur ansvars- rollfördelningen mellan lärosäten och UKÄ ska formas. Den nya viktiga komponenten är att granska lärosätenas kvalitetssäkerhetsarbete som innebär ju som ni känner till att vi kommer ut och granskar hur väl lärosätena tar sitt ansvar när gäller kvalitetssäkring av sina utbildningar.
undefined: Vid sidan om det gör vi ett antal utbuldningsutvärderingar lärare utbildningar med mera. En del forskarutbildninga. Vi prövar examenstillstånden precis som vi har gjort under många många år. Den fjärde komponenten tematiska utvärderingar har vi än så länge bara gjort en av, kring hållbar hållbar utveckling. Men de här fyra komponenterna blev ju stommen, eller är stommen i det systemet vi idag har och utför för utbildningsidan. Vi har en sexårs plan när det gäller vilka utvärderingar som ska genomföras, som sträcker sig fram till 2022. Vi har precis fattat beslut om den första skarpa omgången av lärosätetsgranskningen.
undefined: Det var fyra lärosäten som fattade beslut om för ett par veckor sedan. Den här bilden. Som sagt var det en tydligare rollfördelning att lärosätena faktiskt har kvalitetsansvaret för sin verksamhet och också ansvaret att följa upp, utvärdera och genomföra åtgärder för att förbättra kvaliteten i utbildningarna. Och vi har ansvaret att se till att man klarar det att det görs på ett bra sätt. Det är det som ligger i den översta komponenten. 2017 det var en följd av förra forskningsproppen, den kom i november oktober november 2016 och så småningom ledde den till ett nytt uppdrag till oss som kom sommaren 2017 där det står att vi ska utreda ett system så att vi ska utreda hur nuvarande system för kvalitetssäkring kan byggas ut till att också omfatta forskning och då är det det här systemet som skulle byggas ut till att också omfatta forskning.
undefined: Det uppdraget kom sommaren 2017. Vi gjorde en första utredning som remmiterades, den var klar i april 2018 och remitterades fram till i fram till sen juni 2018. I den rapporten konstaterar vi att vi tolkar uppdraget så att det handlar om att utveckla just den här översta komponenten, granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Utbildnings utvärderingar tar juhänsyn till forskning redan i dag genom att ställa frågor om omkring den vetenskapliga basen för de utbildningar som genomförs i examenstillståndsprövningarna som ju är kopplade till tillståndet om utbildningsidan görs ju också prövning av den vetenskapliga kapaciteten att genomföra utbildningarn. Så den komponenten där det här utvecklingsarbetet skulle genomföras är egentligen enbart granska lärosätena att kvalitetsssäkerhetsarbete. Den delen vi nu är inne i att utveckla, det vill säga att bygga ut den här lila komponenten så att den också kan omfatta forskning.
undefined: Vi har ju haft en hel del frågor och saker att diskutera längs vägen kring hur det ska se ut men i nuläget så arbetar vi med att ta fram en vägledning, ett systemdokument för att granska hur lärosätena ska kvalitetssäkra sin forskning. Det finns ju. ni som har läst både det dokumentet som ligger på bordet idag och våra tidigare dokument så finns det igenkänningseffekt mellan hur vi diskuterar kvalitetssäkring i utbildning med vilka ord och vilka områden vi använder för att kvalitetssäkra forskningen. Eller förslaget för hur kvalitetssäkringsarbetet ska se ut. Kristina kommer att gå in mycket närmare på hur det här ska anpassas. Den vägledningen som vi nu diskuterar ikring då, den har varit föremål för diskussioner redan innan vi har nått det här stadiet. Vi har tre referensgrupper kopplade till vårt metodutvecklingsarbete. Vi har en grupp som består av SFS:s SULF och lärosätenas representanter. En grupp med arbetslivets representanter där både arbetstagare och arbetsgivarorganisationer ingår. Och vi har en internationell referensgrupp som har följt både arbetet med de utredningar som har föregått dokumentet vi har i dag. Men som också haft möjlighet att lägga sina synpunkter på hur den här vägledningen skall se ut. En särskild utmaning har ju varit att när det gällde utbildningssidan så finns det ju ett, och har funnits länge, ett europeiskt ramverk. Det så kallade European standard of guidelines, som sätter någon form av överenskommen kravnivå på vad man kan kräva av lärosätena när det gäller kvalitetssäkerhetsarbete och det saknas ju en sådan motsvarighet på forskningssidan. Parallellt med vårt arbete så har vi dialog med SUHF fått till stånd en process där SUHF har tagit ansvar för att definiera ett ramverk för forskningsidan motsvarande ESG, fast för forskning.
undefined: Det ramverket beslutades i mars av SUHF:s förbundsförsamling och är i den meningen en erkänd kravnivå för vad lärosätena själva menar är en rimlig bild över vad ett kvalitetssäkringsarbete som gäller forskning bör omfatta. Och det har vi med oss som en grund i de bedömningsgrunder som vi presenterar. Dialogarbetet är jätteviktigt. Vi har ju den här dialogen nu och som sagt var som en del i det. Vi kommer in med en ganska bred möjlighet till samråd. Vi har här i dag och kommer väcka motsvarande i Göteborg. Vi kommer att pilottesta så småningom en granskning och innan dess kommer vi att träffa referensgrupperna en gång till i slutet på våren. Efter pilotomgången så kommer vi också att ha en samrådsperiod för att fastställa de skarpa dokumenten för den kommande huvudomgången.
undefined: Det är en del i både samråd, förankring och kvalitetssäkring av de dokument som ska ligga till grund för kommande granskningar. Det är självklart att det finns stora möjligheter att påverka den här processen när man deltar i de olika delarna. Det är så att det har stor inverkan på vad som händer och vad som sägs på de här mötena. Vi tar till oss det mesta, väldigt mycket i alla fall. Det är en direkt kommunikation kan man ju säga med det kommande system som vi har möjlighet att genomföra. Vårt mål är ju att bidra till den allra högsta kvalitén i forskning och utbildning på lärosätena. Vi menar att den kvalitén, det målet
undefined: når man bättre om vi har en stark dialog och en stark förankring av olika typer av krav som vi ställer i kommande system. Om vi ha en bra dialog kring det så ökar också möjligheten att faktiskt nå målet om en hög kvalitet i forskning och utbildning. Dom som har haft möjlighet på olika sätt att medverka blir också kanske lite mer delaktiga i att exekvera det här så småningom när man känner att man faktiskt har haft möjlighet att medverka. Dialogen är väldigt viktiga för oss. Bara för att liksom visa lite grann hur tänker vi att det här systemet kan beskrivas då så tycker jag att det är viktigt att man definierar kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av både forskning och utbildning.
undefined: Det är ett ansvar som ligger hos lärosätena. Det är grunden för att skapa god kvalitet. Det är att lärosätena tar ansvaret för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av forskning och utbildning. Och att vårt arbete när det gäller de komponenter som jag pratade om tidigare och som vi har på bordet idag, är att forma ett system där man kan granska hur väl detta ansvar tas. Vi har gjort det och har igång ett system på utbildningssidan och vi försöker utforma ett sådant system även för forskningssidan. Vid sidan av detta genomför vi en del tidigare utbildningsutvärderingar. På programnivå som jag nämnde, vi har gjort en stor prövning av lärarutbildningarna och vi kommer att göra vårdutbildningar så småningom vid sidan om denna komponent om lärosätenas
undefined: kvalitetssäkringsarbete. Det är också så att forskningen också utvärderas på lite olika sätt. Forskningsfinansiärerna kanske i första hand. Ofta är det ju inte lärosätena som kanske är det primära analysobjektet, det kan ju vara de nationella systemen. Men det skapas data även på forskningsnivå från olika typer av utgångspunkter och framför allt forskningsfinansiärerna. Alla de här datamängderna tillsammans är viktiga för att driva och utveckla kvaliteten av forskning och utbildning. Men det dokumentet som vi pratar om i dag då, är det mörkblå här längst ner när det gäller hur man ska få till stånd en bra granskning av lärosätenas eget ansvar för kvalitetssäkring av forskning och utbildning. Så tänkte jag inledningsvis. -Tack Anders , innan vi lämnade över tyckte Stina och tänkte bara fråga vi är trots allt inne i vad som rent teoretiskt skulle kunna bli en extremt omvälvande högskoleprocess med både sluten och kommande forsknings och eller högskole utredning.
undefined: Vad händer med det här och hur passar in i arbetet.
undefined: -Ja i struten så nämner man ju kvalitetssäkring och kvalitetsarbetet som en del i styr och resurssystemet. Man kan väl säga att har man en bra kvalitetssäkring och kan lita på att de här systemen fungerar bland annat då det vi ska diskutera i dag. Om politiken kan lita på att det funkar, det är driver kvalitet. Då behöver man ju inte arbeta så hårt med kvalitetsdrivande resursfördelningsmekanismer och ersättning per capitafrågor och sådana saker. Det kan ju också vara en grund för att på sikt ändra fördelningen av banslag och konkurrensutsatta anslag om man litar på detta. På det sättet tycker jag att det hänger hänger väl ihop.
undefined: -Så vad du säger att ni ska inte känna någon press men att om ni inte ger bra input så kommer inte regeringen att lita på er sen framöver.
undefined: -Jag tycker det är viktigt att man ser det är ett stort system och de olika delarna hänger ihop. Vi ska skapa så hög kvalitet som möjligt i forskning och utbildning Om vi kan skapa system som genererar denna kvalité så blir det lättare att släppa lite grann på trycket och i övriga delar av systemet helt enkelt.
undefined: -Bra, vi får helt enkelt se vad som händer med strututredningen efter alla remissvar och så vidare. Hur den tas vidare. Tack så jättemycket Anders.