Textning

Stillbild från sändning, textremsa visas ovanpå videobild med statsminister Stefan LöfvénTextning, live såväl efteråt, kan ske på flera sätt. Vi har för olika kunder prövat olika lösningar, och arbetar aktivt med att utveckla fler.

Att kunna sända live på ett tillgängligt sätt är något vi alltid strävar efter. Sedan ett par år är det enkelt och kostnadseffektivt att livesända ljud och bild på internet. Liksom att texta färdiginspelad video.

Tack vare billiga, ofta gratis, tjänster kan i princip alla livesända webbtv – om man bortser från behovet av direkttextning. Med mycket få undantag, vid riktigt stora evenemang, är livesänd webbvideo oftast otextad. Framförallt beroende på dålig kunskap om, och tillgång till, tekniska lösningar. Däremot är läget bättre när det gäller att texta redan inspelad video.

Introduktion

Den 20 april 2018 föreläste Richard Gatarski på konferensen Tillgänglig video om textning av video ur ett producent- och beställarperspektiv. Hans presentationsbilder finns inbäddade här och går att ladda ner från Slideshare. Hela konferensen livesändes och spelades in. I väntan på den kompletta konferensdokumentationen länkar vi till inslaget med Richard i den teckenspråks- och syntolkade livesändningen.

Textningsleverantörer:

Video/textnings-verktyg

Diverse exempel

 

Viktiga begrepp

Det finns i grunden två fall när rörlig bild textas. Det ena fallet är när målgruppen är hörande och man gör en så kallad undertextning till ett annat språk (eng. “subtitling”). I det andra fallet vill man genom textbeskrivningar göra innehållet mer tillgängligt (eng. “captioning”). Notera dock att dessa termer ibland blandas ihop, eller har olika betydelser i olika kulturer. BBC använder till exempel begreppet accessible subtitling.

Utöver det har vi öppen textning, där texten alltid syns (eng. “open”). Man pratar ockå ibland om att ”bränna in” texten i videon. En fördel är att man får garanterat med texten oavsett vilken videospelare/plattform man använder (webben, pc:n, smarta telefonen osv). Alternativet stängd/dold textning har flera fördelar (eng. “closed”). Förutom att tittaren själv kan slå på/av texten så är den användbar för till exempel skärmläsare (för synskadade) och uppläst textremsa.. Nackdelen är att videospelaren måste kunna visa text på dessa sätt. För webben måste man då ha en server/videodelningstjänst som stödjer stängd undertext (se information hos tex YouTube, Vimeo och TwentyThree video).

Sammanfattningsvis är ur tillgänglighetssynpunkt stängd textbeskrivning att föredra. Mer om hos Webbriktlinjers Texta inspeland rörlig media. När det gäller proffesionell utformning av undertext och textbeskrivningar vad gäller vad, utseende, placering, etc kika gärna på BBC:s omfattande Subtitle Guidelines.

Direkttexta livesändningar

WestreamU kan livetexta sändningar med hjälp av olika lösningar. Textningen kan visas med öppen textning som mixas in ovanpå videon eller dolda undertexter som tittaren väljer att se eller ej. Än så länge använder vi skrivtolkar som är tränade i denna form av texproduktion. Men sedan 2017 har vi börjat experimentera med AI-baserad automattextning, se vår beskrivning (på engelska) Autocaptioned livecast. Youtube har börjat stödja automatisk livetextning, men än så länge bara för engelskt tal (se Youtubes Använda automatisk textning).

Vid livesändning är det oftast frågan om undertextning, men i viss mån kan även textbeskrivningar förekomma. Det beror på skrivtolkarnas förmåga att live hinna med beskrivningarna.

Bilden ovan illustrerar hur det kan se ut live med öppen undertextning. Ett liknande alternativ, som ofta används, är att mixa in några rader som elektroniskt fångas från en skrivtolksmonitor. I vår fallbeskrivning Public service and accessible live streaming kan du se hur det ser ut. Sedan 2015 har vi börjat använda en ny teknik som baseras på Text on Top, se vår presentation på Intersteno 2015. Det ger oss möjlighet att spela in textremsorna så att videoinspelningen efteråt kan visas med stängd textning. På köpet erbjuds möjligheten att efteråt redigera texten, eftersom live/direkt-textning inte blir av samma kvalitet som när man textar efteråt.

Stängd textning för strömmad video kräver att texten injiceras i videoströmmen och att streamingplattformen och dess livevideospelare stödjer detta. Tyvärr kräver det relativt dyr utrustning och få tjänster stödjer stängd undertextning i videoströmmen. Av praktiska och ekonomiska skäl blir det i stället öppen undertextning som oftast används vid livesändningar.

Som en historisk parantes kan du på sidan Accessible Live Casting, Almedalen 2010 se en detaljerad teknisk beskrivning av en av våra tidiga lösningar. I det fallet använde vi oss av SubPLYs livetextningsteknik. Under flera år använde vi sedan vår egenutvecklade capblaster för kostnadseffektiva livetextningar.

Hur man textar video som redan är inspelad

Beroende på upplägg är det möjligt att också efteråt publicera även livetextningen on demand. Naturligtvis går det även att efteråt texta färdig video, inklusive den inspelade sändningen. Lättanvänd och gratis molnbaserade lösningar för detta erbjuds på webbem av till exempel Youtube och  Amara. Hörselskadades Riksförbund har publicerat Texta filmklipp för webben där de visar hur man använder Amaras tjänster. Det finns även många olika program för persondatorer. Se länkarna ovan vid rubriken “Video/textnings-verktyg”. En del av dom används för att producera öppen textning.

Att publicera sin video med dold textning (eng. Closed Captioning) är relativt enkelt, givet att videoplattförmen stödjer detta. Se exempelvis hur man gör det för YouTube. En väl fungerande lösning för dom som vill bygga en egen videotjänst erbjuds av JWplayer, med lämplig plugin för undertexter.

Kontakta oss för mer information och priser.

2018-04-21 Omfattande uppdatering
2017-02-07:Mindre uppdatering